Del 3 - en jämförelse av olika typer av kvarg

Publicerat: 13 april av Sierra De Goldsmith

Skillnaden i näringsinnehåll mellan olika produkter

Hittills har vi tittat på vad kvarg är och hur det tillverkas (del 1) och även på det generella näringsinnehållet i kvarg (del 2). Men det förekommer en variation av innehållet mellan olika typer av kvarg, något som ska belysas här. Det exakta närings- och energiinnehållet i den kvargen du köper beror på hur mycket grädde och smaktillsatser som adderas i de slutliga stegen i produktionen. Många hittar snabbt sin favoritsort vilket indikerar att det inte bara är nutritonella egenskaper som ändras utan även att olika typer av kvarg smakar olika. Även prismässigt skiljer sig de olika produkter åt, vilket säkerligen också inverkar på val av kvarg.

Vi skapar oss snabbt en bild av vad som är ”nyttigt” respektive ”onyttigt” och den här bilden överensstämmer inte alltid med verkligheten

 

I selektionen av kvarg tror jag alltså att pris, tillgänglighet och smak spelar in men även uppfattningen om hur hälsosam produkten är. Vi skapar oss snabbt en bild av vad som är ”nyttigt” respektive ”onyttigt” och den här bilden överensstämmer inte alltid med verkligheten. För att kunna göra medvetna matval tror jag att information och en överskådlig bild av hur de olika produkterna skiljer sig åt nutritionellt är på sin plats.   

Syftet: att ge verktyg till att göra medvetna val

Tanken med det här inlägget är alltså att visa hur de olika typerna av kvarg skiljer sig åt näringsmässigt. Syftet är inte att jag som dietist ska kora en vinnare och en förlorare. Vad man väljer för typ av kvarg är endast en aspekt av kostvanorna, därför är det irrelevant att peka ut enstaka livsmedel som dåliga respektive bra - det beror på hur du äter i övrigt, dina unika behov, vad du tycker om och hur mycket kvarg du smäller i dig på en dag, förstås. Att äta en av de sötaste och kaloririka kvargsorterna som ett alternativ till en rejäl portion kladdkaka och grädde till exempel är i min mening ett hälsosamt alternativ. Fram för allt om man känner sig lika nöjd med valet! Samtidigt äter säkert många söt kvarg till frukost i tron om att det är lika nyttigt som broccoli. Förhoppningsvis kan den här jämförelsen vara ögonöppnande och informativ så att du, genom att ta hänsyn till smak, pris och näring själv kan välja vilken kvarg som passar just dig. Knowledge is power!

Keso då?

Jag har för enkelhetens skull inte inkluderat jämförelser mellan kvarg och andra kvargliknande produkter som keso, skyr, yoghurt och liknande. Det hade blivit en för lång text helt enkelt och överskådligheten hade gått förlorad. Finns det en önskan om detta kan jag givetvis titta närmare på även det längre fram. Men nu blir det kvarg.

Ett ord om lightprodukter

Begreppet ”lightprodukter” behöver i min mening nyanseras och man bör vara specifik om vilken livsmedelskategori man talar om för att det ska vara relevant. ”Light” betyder inte nödvändigtvis att fettet har ersatts med andra tillsatser, så som socker. Gällande kvarg så består skillnaderna hur mycket grädde, socker, smakämnen man väljer att tillsätta i slutstegen i produktionen. I kvargprodukterna med låg fetthalt (som jag skulle benämna lightprodukt eftersom det finns motsvarande produkt med mera fett) har man helt enkelt inte tillsatt lika mycket grädde som i de fetare produkterna. Endast ett av de undersökta märkena har faktiskt en fettsnål kvarg som även har tillsatt socker (sackaros), nämligen Lindahls smaksatta (vanilj och jordgubb).

1 portion = 250 g

Jag har valt att titta på de vanligaste kvargsorterna och räkna på innehållet per 250 gram, vilket är samma mängd som de flesta små bägarna och den kvantitet jag tror många räknar som en portion (ca 2,5 dl). Näringsvärde per 100 g kan fås lätt genom att dividera mina siffror med 2,5 eller genom att läsa på innehållsförteckningen på de respektive produkterna.

Kalorier, protein, kolhydrater, fett och sockerarter

De nutritionella aspekterna som jag valt att belysa är mängden energi (kcal), protein, kolhydrater, fett och socker (sackaros). Mängden vitaminer och mineraler var i princip likvärdig i de olika produkterna (se del 2) så det har jag valt att inte titta närmare på.

Socker, sackaros, sockerarter

Håll i dig, det här är lite förvirrande. När vi säger socker i vardagligt tal menar vi ofta sackaros (rent strösocker exempelvis) som är en kombination av fruktos och glukos. Jag kommer använda orden socker och sackaros synonymt. Produkter med mycket socker/sackaros ger oss energi men generellt sett väldigt lite näring och ofta är de produkterna mycket tilltalande i smak vilken kan leda till att vi äter mer än vi behöver. Socker är åt andra sidan inte heller ett gift som vi måste undgå till varje pris, som vanligt beror det på kosten i sin helhet. Hur som helst är det intressant att se vilka kvargsorter som har sötat sin kvarg med sackaros och i så fall med hur mycket. Exakt mängd tillsatt socker är dock ibland svårt att utläsa från förpackningen. Däremot står mängden sockerarter med.  

Sockerarter är en sammanfattande benämning på mono- och disackarider. Eftersom vi tittar på en mjölkprodukt så är den naturligt förekommande kolhydratskällan laktos (en disackarid, alltså en sockerart) och den typ av sötningsmedel som tillsätts är sackaros (en disackarid, alltså en sockerart). Därför överensstämmer mer eller mindre kolhydratsmängden med mängden sockerarter i samtliga produkter. Summan av kardemumman: Alla kolhydrater i kvarg är i princip sockerarter oavsett om man har tillsatt sackaros eller ej.

I de kvargsorter där sackaros är tillsatt kommer det visa sig i en högre mängd kolhydrater och sockerarter samt att socker finns med i ingredienslistan. Desto högre upp i listan, desto större andel socker. Vissa fabrikanter väljer att skriva med mängden tillsatt socker i procent, men inte alla, därför har jag fått kontakta några producenter för denna info. Jag hittade att 250 g kvarg innehåller omkring 8- 10 g sockerarter om den är naturell. De som innehåll betydligt mer än så var tillsatta med sackaros.

Protein per 100 kcal

Ett vanligt argument till varför kvarg är nyttigt är att det är ett sätt att få i sig mycket protein på lite kalorier. Jag kompletterade därför listan med en spalt som visar hur mycket protein de olika produkterna innehåller per 100 kalorier. 

Per 250 g (ca 2,5 dl) produkt

 * Lyckades ej få fatt i uppgifterna om exakta sockermängd i Garants vaniljkvarg. Producenten skulle återkomma till mig men har inte gjort det ännu. Min gissning är att sockerhalten är identisk till ICAs vaniljkvarg som också använder sig av 11 % sockerlag med en sockerhalt av 7,2 % (18 g).

Vad innebär det här i ord?

När man jämfört produkterna med varandra är följande utmärkande

Mest kcal

Arlas kesella äpple & kanel, Garants vanilj & ICAs vanilj (400 kcal/250g) Dessertkvargsorter allesammans så inte jätteförvånande.

Minst Kcal

Garant lättkvarg & ICA kvarg 0,1 % (138 kcal/250g).

Mest protein

Milbona kvarg naturell 0,3 % (30,5g/250g) tätt följt av Lindahls naturella kvarg 0,3 % & Arlas naturella kesella 1 % (30 g/250g).

Minst protein

Valio proteinkvarg (13,8g/250g)

MEST PROTEIN/100 KCAL

Lindahls kvarg naturell 0,3 % (19,4g/100kcal) tätt följt av ICA basic 0,3 % (18,4g/100kcal), Milbona (18,2g/100kcal), ICA kvarg naturell 0,1 % & Garant lättkvarg 0,1 % (18,1g/100 kcal).

MINST PROTEIN/100 KCAL

Garant vaniljsmak 7,5 % & ICA kvarg vanilj 7,5 % (4,1g/100kcal)

Mest fett

Arla kesella naturell 10 % & ICA kvarg naturell 10 % (25g/250g)

Minst fett

Garant lättkvarg naturell 1 % & ICA kvarg naturell 0,1 % (0,3g/250g)

Lindahls smaksatta kvarg (vanilj och jordgubb) innehåller mest tillsatt socker, hela 13,9 %. I 250 gram finns alltså drygt 35 g tillsatt sackaros vilket är lika mycket som 8,8 sockerbitar. Som en jämförelse innehåller 2,5 dl coca cola 26,5 g sackaros. Den sportiga loggan på kvargen gör att man kanske inte riktigt tänker på detta... 

Mest kolhydrater

Lindahls kvarg vanilj 0,3 % (40,3g/250g) tätt följt av Arlas kesella vanilj 7,5 %, Garant Vaniljsmak 7,5 % och ICA kvarg vanilj 7,5 % (40 g/250g)

Minst kolhydrater

Lindhals kvarg naturell 0,3 % (7g/250g)

socker

Lindahls smaksatta kvarg (vanilj och jordgubb) innehåller mest tillsatt socker, hela 13,9 %. I 250 gram finns alltså drygt 35 g tillsatt sackaros vilket är lika mycket som 8,8 sockerbitar. Som en jämförelse innehåller 2,5 dl coca cola 26,5 g sackaros. Den sportiga loggan på kvargen gör att man kanske inte riktigt tänker på detta... Ett annan intressant fynd var att Lindahls sötade kvarg innehåller hälften så mycket protein som den naurella. 

Sammanfattning

De kvargsorterna med en högre andel fett är även de produkter som är mest kaloririka. Det skiljer sig så mycket som 262 kalorier mellan den mest kalorsnåla til den mest kalririka kvargen. De söta produkterna har i regel en hög andel tillsatt sackaor och dessutom är fetthalten hög. Lindahls kvarg är ett undantag då fetthalten är låg samtidigt som sackaroshalten är (mycket) hög. De magraste kvargsorterna är de som ger mest protein per 100 kalorier, vilket är rätt självklart.

Nu då?

Det finns relativt stora skillnader i mängden energi, fett och tillsatt socker i de olika produkterna. Äter du stora kvantiteter av kvarg kan det självklart ha en relevans om du oftast väljer en mager eller fetare kvarg samt om du väljer en naturell eller sötad, vilket jag hoppas blev tydligt i tabellen ovan. Men stirra dig inte blind på siffrorna, det är också möjligt att skillnaderna inte spelar jättestor roll för din hälsa. Hade du valt en magrare variant kanske du hade "kompenserat" med något annat. Självfallet spelar tillbehören/smaksättningen som du själv adderar in i den här ekvationen. Tillsätter du betydligt mer gosaker i din naturella lättkvarg kan slutprodukten ännu mer energität och söt än om du valt en av de mer energirika kvargsorterna och ätit den som den är. Det är totalen som räknas. 

Tillägg: 

Sedan inlägget skrevs i April 2014 har det kommit fler produkter på marknaden. Exempelvis har Lindahls kommit med 3 kvargsorter sötade med sötningsmedel som säljs i 150 g bägare. De har även kommit med 2 nya smaksatta 500g bägare (blåbär samt hallon) som är sötade med socker. Så här ser näringsvärdet ut för dessa 2 olika typer av nyheter. 

Näringsvärde per 250g

Kommentarer: Det är stor skillnad på de nya kvargsorterna i Lidahls sortiment. De smaksatta med socker har för någon märklig anledning ett mycket lägre proteininnehåll, något som går stick i stäv med deras marknadsföring:

"Proteinrika produkter är just nu på allas läppar och segmentet verkar öka kraftigt i och med en stark hälsotrend.Lindahls satsning på produkter med extra protein innehåller allt kroppen behöver efter passet, matchen, eller löpningen."

De sötade med sötningsmedel Acesulfam K/Aspartam) har i princip samma makrofördelning som den naturella (något lägre kaloriinnehåll faktiskt) men säljs i mindre förpackningar och har ett betydligt dyrare kilopris. 

Källor

Har köpt de olika produkterna och använt mig av näringsdeklaration och ingredienslistan på förpackningen samt kompletterat med information från nedanstående hemsidor. Ringde även ICAs och Garants kundtjänst för att få svar om sockermängden i deras vanliljkvarg. 

www.slv.se

http://www.arla.se/

http://www.valio.se/

http://www.lindahlsmejeri.se/hem.aspx

http://www.ica.se/icas-egna-varor/

http://tyckomgarant.se/Produkter/

http://www.kvargen.se/prisjamforelse-kvarg/