Stevia del 2
Publicerat: av Sierra De GoldsmithSkribent: Sierra de Goldsmith
Innan du går vidare och läser om stevia, läs gärna Stevia del 1 för att få lite perspektiv på sötningsmedel och dess eventuella nytta och andvändningsområde.
Vad är stevia?
Stevia Rebaudiana (också kallad Sötflockel) är en växt som är släkt med solrosen och som traditionellt odlats i Sydamerika. Steviaväxten innehåller i sin tur steviolglykosider, ämnen som är ungefär 300 gånger sötare än vanligt socker. Det är dessa ämnen som utvinns för att sedan användas som sötningsmedel idag. Stevioglykosider har en förutom sin söta smak även en lakritsliknande och lite bitter eftersmak. För att framställa sötningsmedlet plockas och torkas steviabladen, bladen finfördelas och läggs i hett vatten och steviolglykosiderna extraheras med hjälp av ett lösningsmedel. Extraktet filtreras, sköljs och torkas till ett rent, vitt pulver som består till störst del (ca 95 %) av steviolglykosider. Processen är lik den som används för framställning av socker från sockerbetor.
Varför är det så många som gillar stevia?
Det som troligen lockar de flesta är att stevia anses vara ”naturligt”, men här går meningarna isär. En av protesterna mot denna klassificering är att det inte är själva bladen vi konsumerar utan att man från bladen extraherar sötämnet stevioglykosider, vilket är en ”process”. Att något genomgår en process innan förtäring behöver inte per definition betyda att det är sämre för kroppen, i många fall är det nödvändigt. Som nämnt i del 1 av Stevia-serien existerar ingen normativ värdering i ordet naturligt, det innebär inte att det nödvändigtvis är bra eller dåligt för kroppen.
...inte bidrar med någon energi, höjer inte blodsockret och är dessutom ofarligt för tänderna
Utöver dess konnotationer till det naturliga, är populära egenskaper av stevioglykosider att de inte bidrar med någon energi, höjer inte blodsockret och är dessutom ofarligt för tänderna. Stevioglykosider är därför i min mening ett hälsosamt alternativ till socker (sackaros) som ger sötma utan att höja blodsocker, öka risken för karies eller ge ett tillskott av kalorier.
Är det farligt med stevia?
Det finns idag inga indikationer om att stevia skulle vara skadligt för hälsan och som ersättning till socker har det ovan nämde fördelar.
Däremot finns det rent lagmässigt vissa begränsningar på att sälja stevia som ett livsmedel, då det klassas som ett så kallat Novel Food (NF), ett livsmedel/livsmedelsingrediens som vi inte ätit i någon större utsträckning inom EU före 1997. För att bli godkänt som en Novel Food inom EU måste livsmedelt säkerhetsprövas av myndigheterna i något EU-land och den här prövningen måste visa att det inte finns några som helst hälsoskadliga risker med att konsumera livsmedlet. En sådan prövning har i dagsläget inte genomförts då inget företag lämnat tillräckligt med underlag för att prövningen ska kunna verkställas.Växten stevia är därför i dagsläget inte godkänd som livsmedel inom EU i dagsläget och man får alltså inte sälja stevia i färsk eller torkad form. Däremot är det faktiskt är tillåtet att äga en steviaväxt :)
E960 är tillåtet
Sedan den december 2011 får emellertid stevioglykosider (E960) användas som tillsatts i livsmedel. Tillsatsen har nämligen genomgått omfattande säkerhetsprövningar och anses därför vara säkert att konsumera. Alla tillsatser ska enligt lag ha ett ADI-värde (Acceptabelt Dagligt Intag) vilket är den mängd man bedöms kunna konsumera utan risk. För stevia är det ADI-värdet satt till 4 mg stevioglykosider/kg/dag. Exempelvis skulle en person på 60 kg kunna äta 160 g SteviaSocker varje dag utan att överskrida ADI. Men detta värde är långt under de nivåer där man misstänker att en eventuell risk skulle kunna uppstå.
Hur vet jag om produkten innehåller stevioglykosider?
Många produkter på marknaden är sötade med stevioglykosider, som bordssötningsmedel, sylt, ketchup och vissa typer av läsk. Produkter som innehåller tillsatsen stevioglykosid måste ange detta i sin märkning, precis som med alla andra livsmedelstillsatser ska det stå i ingrediensförteckningen med sitt funktionsnamn samt vedertaget namn eller E-nummer. Exempelvis skulle det kunna stå: Sötningsmedel stevioglykosider eller Sötningsmedel E 960. Det är inte tillåtet att använda vilseledande märkning för att konsumenten ska tro att det är själva steviaväxten som ingår i produkten. ”Sötad med stevia” är ett exempel på vilseledande märkning. Kanske har du märkt att många produkter på senare tid ändrat sin beteckning för att tydliggöra detta?
Bordssötningsmedel innehåller sällan endast stevioglykosider!
En intressant aspekt på utbudet av bordssötningsmedel är att det inte säljs ”ren” steviolglykosider utan det späds ut med andra ämnen eller sötningsmedel. Den observante läsaren noterade att stevioglykosider är 300 gånger sötare än vanligt socker, men på ett vanligt bordssötningsmedel står ofta instruktionerna att 1 dl motsvarar 1 dl vanligt socker om man ska ersätta socker i något recept. Den måttanvisningen hade inte fungerat om man använda 100 % stevioglykosider.
Två olika typer av bordssötningsmedel
Näringsvärdet påverkas i allra största grad av vilket sötningsmedel som man blandat ut stevioglykosiderna med, som följande exempel illustrerar.
Dansukker Stevia Sugar
1 dl SteviaSocker (45 g) ger 180 kalorier, 1 dl strösocker (ca 85 g) ger ca 350 kcal
Dansukker har spätt ut sin produkt Stevia Sugar/SteviaSocker med sackaros (socker). Det är alltså en blandning mellan vanligt strösocker och stevioglykosider och innehåller därför kalorier. De anger på förpackningen att deras produkt ” har en speciell lättstruktur som gör att 1 dl SteviaSocker sötar lika mycket som 1 dl vanligt socker men väger bara hälften och innehåller därför bara hälften så mycket kalorier.” Näringsinnehållet visar mycket riktigt att 1 dl SteviaSocker (45 g) ger 180 kalorier, 1 dl strösocker (ca 85 g) ger ca 350 kcal.
Jag måste vara ärlig – jag har själv som dietist köpt denna produkt i tro om att det var ”stevia” kort och gott. Jag har antagit att jag tillfört en kalorifri sötning på mina bär när jag egentligen använt mig av en socker-/stevioglykosidblandning. Det framgår emellertid på förpackningen (och i namnet) att det är en sockerprodukt, om inte borde producentnamnet ha gett mig en hint. Ett tydligt exempel på hur ett ord etsar sig fast i vårt kollektiva medvetande som sunt och kalorifritt - stevia. Eller så är det bara jag som är lite långsam…
En positiv effekt av sockerinnehållet är att SteviaSocker har bra bakegenskaper då det liknar socker i struktur bättre än många andra sötningsmedel. Dessutom maskerar det stevians lite bittra och lakritsliknande eftersmak väl.
Näringsvärde per 100 g
Energi: 400 kcal
Kolhydrater: 99 g
Fett:0 g
Protein: 0 g
ICA sötströ (tidigare stevia strö)
Det innebär att ICA sötströ inte innehåller kalorier och inte heller höjer blodsockret.
ICAs sötströ (som tidigare hade namnet Steviaströ) är ett sötningsmedel som baseras på stevioglykosider och erythritol. Erythritol (även känd under varumärksnamnet sukrin) är en sockeralkohol som kroppen inte kan tillgodogöra sig av. Det innebär att ICA sötströ inte innehåller kalorier och inte heller höjer blodsockret.
Näringsvärde per 100 g
Energi: 0 kcal
Kolhydrat: 100 g (odigererbara)
Protein: 0 g
Fett: 0 g
Sammanfattning, Stevia del 1 & 2
Äter man mycket socker bedömmer jag att sötningsmedel kan vara ett bra substitut om man tycker att det smakar bra, fram för allt när det gäller läsk. Sötningsmedel anses dessutom i dagsläget vara oskadligt för hälsan. Socker i måttliga mängder behöver emellertid inte ha en negativ effekt på hälsan, så i slutändan handlar det om att göra ett eget val utifrån sin unika situation. Stevia är ett, inom Europa, nytt sötningsmedel som på senare tid fått mycket uppmärksamhet. Steviaväxten får dock inte säljas som livsmedel, men man får sälja tillsatsen stevioglykosider som är sötämnet som steviaväxten innehåller.
Stevioglykosider är ca 300 gånger sötare än vanligt socker och har vunnit popularitet eftersom det fått stämpeln ”naturligt” och eftersom det inte innehåller kalorier eller kolhydrater som kan tänkas höja blodsockret eller skada tänderna. Steviolgykosiderna används dock sällan som enda tillsats utan det späds ut med andra, mildare sötningmedel. Beroende på vad det är för sötningsmedel som blandas med stevioglyksiderna kan produkterna innehålla kalorier eller vara kalorifria. Dansukkers SteviaSocker blandas ut med socker och innehåller därför kalorier. ICAs Sötströ späds ut med sockeralkoholen erythritol och innehåller därför ingen energi som kroppen kan tillgodogöra sig av.
Det finns ingenting som i dagläget gör att jag avråder personer från att konsumera stevia inom ADI. Däremot kan det vara onödigt att introducera den söta smaken till små barn och på samma vis kan det vara en god idé att inte tilsätta stevia till ALLT man äter med risk att vänja sig vid att allting ska smaka sött. I slutändan handlar det, som vanligt, om att äta det som passar dig och din situation.
Sierra de Goldsmith, leg. dietist
Se gärna min privata blogg
Källor (för del 1 och 2):