
Kostundersökning av ungdomars matvanor: Riksmaten Ungdom
Publicerat: av Sierra De GoldsmithHur ser egentligen ungdomars matvanor ut i Sverige?
Skribent: Sierra de Goldsmith
Riksmaten Ungdom: en kostundersökning av Svenska ungdomars matvanor
Livsmedelsverket gör systemiskt kostundersökningar av våra matvanor. Nyligen sammanställdes deras senaste rapport som undersökt matvanorna hos över 3 000 ungdomar i årskurs 5, 8 samt andra året på gymnasiet. Omkring 200 klasser från 130 slumpmässigt utvalda skolor från hela landet deltog under läsåret 2016/2017. Ungdomarna fick registrera vad de åt och drack under två dagar, svara på enkätfrågor, ha på sig en aktivitetsmätare i sju dagar samt mäta längd och vikt. Drygt 1000 ungdomar lämnade också blod- och urinprover.
Resultatet
Så vad äter egentligen ungdomar i Sverige idag?
1. För lite frukt och grönt
Intaget av frukt och grönt är för lågt, jämfört med rekommendationerna på 500 g per dag. De flesta äter grönsaker men alldeles för lite, i genomsnitt 150 gram om dagen. Knappt 1/10 uppnår rekommendationen på 500 g frukt och grönt per dag. Tjejer äter mer frukt än killar och de med en låg socioekonomisk status äter generellt sett mindre frukt och grönt än de med högre.
2. För mycket rött kött och chark
Konsumtionen av rött kött och chark är högre än rekommendationen på 500 g/vecka. Köttkonsumtionen verkar dock minska. Pojkarna äter mer kött ju äldre de är. På gymnasiet äter de dubbelt så mycket som flickorna, 140 gram per dag jämfört med drygt 70 gram. Få är veganer, det är vanligast bland flickor på gymnasiet där 2 procent är det.
3. För lite fisk och skaldjur
De flesta äter fisk och skaldjur, men mindre än rekommendationen på 2-3 gånger per vecka. I genomsnitt äter ungdomar fisk/skaldjur 1,5 gång i veckan. Det skiljer sig inte märkbart beroende på kön eller ålder.
4. För mycket godis och läsk
I genomsnitt 17 procent av totala mängden kalorier kommer från godis, läsk, kakor och snacks. Detta är bekymmersamt eftersom dessa livsmedel ger tom energi utan näring och även är förenade med negativa hälsoeffekter i sig. Ungdomar vars föräldrar har låg utbildning eller inkomst dricker mer läsk än ungdomar med högutbildade föräldrar. Tjejer äter mer godis och choklad än killar, men killar dricker mer läsk. Många kommer upp till 1 liter sockersötad dryck per dag.
4. Var femte ungdom har övervikt eller fetma
21 procent av ungdomarna har övervikt eller fetma. Övervikt inklusive fetma är vanligare bland ungdomar i familjer med låg utbildning, lägre inkomst och/eller som bor i glesbebyggda områden.
5. Sämst matvanor hos de vars föräldrar har låg utbildningsnivå eller inkomst.
I denna undersökningar så visade det sig att matvanorna är sämre bland ungdomar med föräldrar som har en låg utbildning och/eller inkomst. Dessa deltagare äter mindre fisk, grönsaker och mer läsk.
Mer info
Läs hela rapporten här: Riksmaten Ungdom
/Skribent: Sierra de Goldsmith, leg. dietist, tränar och psykologstudent