Att lyssna på kroppen - vad är det?
Publicerat: av Sofia BillgerDen blivande fysioterapeuten Sofia Billger som även är instruktör inom yoga, kettlebells och kampsport skriver om att lära sig lyssna på kroppen i relation till sin träning. Nyckeln, säger hon, ligger i att våga stanna upp och öva upp sin medvetenhet.
Vad innebär det att lyssna på kroppen?
”Du måste lyssna på kroppen!” säger föräldern när du arbetar trots förkylning. Så säger också tränaren när du tränar trots skada. Och när du går till läkaren får du återigen uppmaningen ”du måste lyssna på kroppen”. Med då är frågan: vad innebär det? Är det att dra täcket över huvudet och inte gå upp på hela dagen för att man känner sig trött? Att strunta i att röra på sig helt för att näsan rinner eller kanske tvärtom – fortsätta lyfta skivstången fastän det tar emot och bränner i sätet. Ja, funderingarna är många och av alla de jag har frågat så har svaren sett olika ut. Ärligt talat så är svaret ofta ”ja, men alltså… du vet, lyssna på kroppen”. Min gissning är att många inte vet, att de flesta faktiskt inte har en aning. I alla fall inte om man inte varit där när det brister. När ens sätt att bara köra på inte håller och man faller ihop i en hög, blir totalt utmattad, eller skadar sig ordentligt. Kanske vet inte ens de svaret, då många upprepar samma beteende gång på gång.
För på riktigt: det enda du verkligen alltid kan lite på är att det är du och din kropp
Att bli ett med kroppen
Om man vandrat hela vägen upp och blir hel – då vet man nog vad det innebär. Att båda lyssna, förstå och följa dess uppmaningar. Kanske kan man förklara det lite som när ryttare är med sin häst: kommunikation en är perfekt och utan att hen gör särskilt mycket så följer hästen – man är ETT med sin häst. Det fina är att man också kan vara ETT med sin kropp. För på riktigt: det enda du verkligen alltid kan lite på är att det är du och din kropp. Den vill göra det du ber om och den vill alltid göra sitt bästa. Problemet är när man går över gränserna gång på gång, inte lyssnar när kroppen protesterar högljutt. Man kan till och med bli ovän med sin kropp, inte sällan hör jag människor tala om sitt smärtande knä som ”den gör fruktansvärt ont”. Det är så tydligt, hen har glömt av att den, sitt knä, är ens egna – att ”den” är du själv, det är DITT knä.
Att träna eller vila
Det finns mycket att skriva inom ämnet men vi håller oss till ett scenario där du skadat foten medan du arbetade med huset på semestern. Du tappar tempo, det gör ont och motivationen till att gå på det där inplanerade gruppträningspasset är lågt och solstolen lockar mer. Vad ska du göra? Du skulle kunna legitimera solstolen genom att säga ”jag lyssnar på kroppen och måste vila”. Då är frågan: är det vila som kroppen ber om, och behöver den det just då, hela dagen? Att du skadade foten kan beror på att du gått över gränsen under för lång tid, att du egentligen är enormt trött och att du därför blivit ofokuserat och kanske trampat snett eller tappat något på foten. Om det är därför så var säkerligen det en signal från kroppen att du måste lägga ned, dra ner tempot och låta den återhämta sig lite. Den kanske hade gett många signaler, gäspningar som avlöst varandra, agiterat humör eller att obeskrivlig inre stress fastän att du har semester.
Träningen kan verka smärtlindrande och du kanske glömmer av att det gör ont i foten och du istället får känna dig stark och ståtlig.
Troligen har du inte märkt av dessa, och även om du hört så har du inte förstått och handlat därefter. Då är säkert lösningen att sätta sig ner en stund med en kopp kaffe och bara njuta. Inte stimulera hjärnan med fler svåra uppgifter. Det gäller en stund, för kroppen och själen mår bra av rörelse. Systemet kommer igång och härliga må bra-hormoner frisläpps. Med det sagt är inte lösningen att gå på ett danspass när foten värker och är trött. Istället kan en stund på gymmet och lyfta lite skrot, låta överkroppen arbeta, vara lösningen. Du rör på dig, stressar systemet lite extra under någon timme för att sedan kunna dra på lugn- och rosystemet fullt ut och bara må bra. Träningen kan verka smärtlindrande och du kanske glömmer av att det gör ont i foten och du istället får känna dig stark och ståtlig. Var nöjd med dig själv och låt sedan kroppen återhämta sig. Utnyttja parasympatiska (lugn- och rosystemet) härliga avslappnande effekt och dra ner tempot under kvällen. Kroppen hade redan signalerat om att den behöver återhämtningen och återhämtning har många positiva aspekter.
Stanna upp och lyssna in
Om du är osäker på vad kroppen säger till dig så kan du stanna upp ibland, släppa det du håller på med och ta en mikropaus. Börja med att observera din andning: är den snabb eller lugn, andas du långt ner i magen eller högt upp i halsen. Fråga dig sedan ”vad vill jag?”, om inget svar kommer gå vidare och fråga dig själv t.ex. om du vill träna. Testa sedan att svara nej – vad för reaktioner kommer? Bara observera, döm inte, handla inte därefter direkt. Växte det sig en stor motvilja, kändes kroppen som bly eller vad händer med dig. Fråga återigen om du vill träna och svara ja på frågan. Observera vad som sker, kan du känna energi någonstans, rör någon kroppsdel sig, växer en glädje inom dig eller kanske infinner sig lugn och ro. Då är det nog så att kroppen vill träna, även om du egentligen är stressad, även om du känner att du har för mycket att göra. Det här var kroppen sätt att berätta för dig att du behöver omprioritera och i alla fall låta den röra på sig en stund. Ett träningspass måste inte vara en timme och inne på gymmet, den kan likväl vara supereffektiv utomhusträning.
Ta inspiration från mitt förra inlägg och träna kroppen på ett effektivt sätt.
/Sofia Billger